Vill du få fler uppgifter om dina anor än bara namn och årtal? Då kan domböcker och bouppteckningar vara till stor hjälp. Många drar sig kanske för att börja leta i dessa böcker för att det verkar svårt. Då finns det en mycket bra webbplats, domboksforskning.se, en startunkt för alla som vill komma igång med forskning i domböcker och bouppteckningar. Inriktningen för webbplatsen är att vara en startportal för alla som vill forska i domböcker och bouppteckningar. Marita Persson ansvarar för webbplatsen och har också skrivit flera artiklar, om t.ex. var man hittar domböckerna samt påbörjat ett dombokslexikon. Under avdelningen lagar kan man t.ex. hitta information om hur och när myndighetsåldern har ändrats ändrats och vilka äktenskapshinder som funnits de senaste 400 åren. Utöver detta finns en mycket stor mängd länkar till andra hemsidor om domboksforskning och närliggande ämnen.

Släktdatas monter hittar ni på andra våningen i Halmstads Stadsteater.

GP har ett par artiklar om släktforskning i dagens nummer, i den ena omnämns Släktdata. Tack för det GP samt Lars och Ann-Marie Hellgren som blev intervjuade.

Släkt spåras i Halmstad
Broderad tavla tände Lars och Ann-Marie
Släktforskardagar i Halmstad 2007

Det handlar alltså i grunden om få tillgång till den elektroniska mantalslängden 1990 vilket först avslogs av Riksarkivet och ett överklagande av detta beslut avvisades senare av Kammarrätten.

Förbundet anser att Riksarkivets vägran att lämna ut handlingen står i strid med Tryckfrihetsförordningen. Kammarrätten skriver i sitt beslut att Riksarkivets beslut "innefattar emellertid inget avslag eller förbehåll i frågan om Sveriges Släktforskarförbunds rätt att ta del av och förfoga över handlingen". Detta anser Förbundet vara osant eftersom handlingen finns inte tillgänglig, varken på Riksarkivet eller på landsarkiven i en form som är möjlig att lämna ut.

I praktiken är detta en prövning om tryckfrihetsförordningen ska gälla oavsett om materialet finns på papper eller i elektronisk form. I förlägningen kan det isåfall bli allvarliga inskränkningar rätten att ta del av allmänna handlingar.

Länkar:
Hela överklagandet [PDF]
Kammarätten avvisar överklagandet

Jag har precis fått min första titt på Arkiv Digitals nya abonnemangstjänst AD OnLine. Programmet befinner sig just nu i en tidig testversion och saknar en del funktioner. Officiell lansering kommer att bli den 25 augusti på Släktforskardagarna i Halmstad.

Jag har testat på Windows Vista med en ganska välutrustad dator. Huvudintrycket är att programmet AD Client är lättanvänt och välstrukturerat. Även installationen gick föredömligt enkelt. Jag är också imponerad över programmet känns stabilt och trots att denna testversion hickade några gånger så återhämtade det sig utan att behöva startas om. Detta borgar gott för framtiden.

Efter att ha loggat in så öppnar sig en ganska välbekant layout med ett tudelat fönster där den vänstra delen används för att göra ett urval på län eller landskap och församlingar. Högerdelen av fönstret används sedan för att visa de böcker som finns för den valda församlingen. Båda delarna har en funktion som filtrerar sökresultatet direkt när man börjar skriva i fältet. När man väljer en bok så öppnas ett nytt bildvisningsfönster i en "flik". Man kan ha godtyckligt antal flikar öppna samtidigt. Fliksystemet liknar det som finns i de flesta moderna webbläsare.

Bilderna i en bok är organiserade med sidnummer och man kan bläddra fram och tillbaka med knappar eller välja sida från en "dropdown-list". Två knappar finns för att zooma in och ut. I denna testversion saknas t.ex bokmärkesfunktionen. Vad gäller kvalitét på bilderna så ser den ut att vara aningen sämre än vad man kan få på CD-skiva, men detta är naturligtvis en kompromiss för att få rimliga svarstider. Det ser ut som kvalitén är fullt tillräcklig för de flesta bilder man kan stöta på.

/Mats-Olof Sander

Länkar:
Arkiv Digital - AD OnLine
Mera konkurrens och mera pengar

Släktforskaren Jonas Hagström har genom att delta i Genographic Project, ett samabete mellan bl.a IBM och National Geographic, fått ytterligare en dimension till sin släktforskning. Hans anor kan spåras via ett ryttarfolk i nuvarande Ryssland tillbaka till Afrika och den ursprungliga stamfadern till alla icke-afrikanska män, kallad Adam av forskarna.

DN har en intressant artikel om hur genetiska analyser kan kasta ljus över vår äldsta historia.

Läs mer i originalartikeln:
Jonas anfader kom ridande över stäppen (DN)

Relaterade länkar:
Nya register från Orust och DNA-forskning (Släktdata)
Varifrån kommer du? (NG)
Så deltar du i projektet (NG)