Släktforskning: 098001 , Visby Sf, SD-kod: 098001

Släktdatas logo
Församlingar: A|B|C|D|E|F|G|H|I|J|K|L|M|N|O|P|Q|R|S|T|U|V|W|Y|Z|Å|Ä|Ö| (3 register)|Alla|1 vecka|1 mån|3 mån
 RegisterLandskapLänPeriod ÄndratAntal *)
Visby Sf-D2GotlandI1661-1779 N2002-12-178542
Visby Sf-V1GotlandI1678-1861 N1999-01-015769
Visby Sf-D3GotlandI1780-1860 N1999-01-018622

*) Det antal poster som anges här kan ibland avvika från verkligt antal poster

Övrig information för Visby Sf i Gotland

Kartor

Släktdata Geonames Eniro

Närliggande församlingar (där Släktdata har register)

Tofta Eskelhem Västerhejde Stenkumla Visby Landsförsamling Visby Visby domkyrkoförs Mästerby Hogrän Träkumla Vall Follingbo Atlingbo Akebäck Björke Väskinde Roma Hejdeby Lummelunda Barlingbo Endre Bro Martebo Halla Ekeby Dalhem Lokrume Fole Källunge Hörsne Hörsne med Bara

Övrigt om församlingen

Skatteverket "Sveriges församlingar genom tiderna":

Visby 098000
Pastoratskod: 120101 se Visby domkyrkoförsamling.

Visby domkyrkoförsamling 098001
Pastoratskod: 120101
Namn: medeltiden Sankta Maria, sedan Visby,
1811-1935 Visby stadsförsamling,
1936-1986 Visby,
1986-05-01- Visby domkyrkoförsamling.
Indelning: medeltiden tyska Sankta Maria,
1500-talet införlivat övriga församlingar i Visby, nämligen Sankt Per, Sankt Hans, Sankt Lars, Sankt Drotten, Sankt Mikael, Sankt Olof och Sankt Clemens,
1811 utbrutet Visby landsförsamling,
1895 införlivat den del av landsförsamlingen, som kallats för Visby södra landsförsamling (Visborg),
1936-01-01 införlivat Visby landsförsamling,.
Pastorat: -1811 eget,
1811-1935 Visby stadsförsamling och Visby landsförsamling,
1936- eget.
Husförhörslängd: 1709-. Födelsebok: 1661,
Arkiv: typarkiv.
Övrigt: födelser vid Visby lasarett 1934-1946 införda i särskild födelsebok i kyrkoarkivet, födelser vid Fristads förlossningshem 1930-1938 införda i församlingens födelsebok; 1847-1946 särskilda kyrkoböcker för kriminalvårdsanstalten (1904-1918 även födelsebok) och 1884-1937 för Sankt Olofs sjukhus, på landsarkivet.

Visby ryska 098000
Indelning: medeltida församling.

Visby stadsförsamling 098000
se Visby domkyrkoförsamling.

Rosenberg 1882:
Visby. Stad i Gotlands län, säte för läns- och stiftsstyrelse, belägen på Gotlands n.v. strand invid Östersjön. Såsom alltid öns hufvudort har staden äfven blifvit den punkt, hvarifrån landsvägar grena sig åt alla delar af ön; jernvägen, som löper 5,1 mil åt s.o. till Hemse har här sin utgångspunkt. De ångbåtslinier, som förena ön med fastlandet (Stockholm, Vestervik, Oskarshamn, Kalmar), utgå från Visby, lika väl som de, hvilka underhålla förbindelsen mellan Gotlands hamnar. Visby uppstod sannolikt under medverkan af tyska sjöfarande och köpmän på 1000-talet och uppblomstrande till att i synnerhet under 1200-talet vara nordens förnämsta handelstad på grund af sina förbindelser med både ö. och v. Europa. Från denna tid härleda sig de märkliga byggnadsarbeten, hvilkas talrika ruiner göra Visby till den märkvärdigaste stad i Skandinavien. Den svensk-tyska hansestadens storhetstid tog dock slut sedan handeln dragit sig åt andra banor samt krigshärjningar och eldsvådor öfvergått staden. Redan mot slutet af 1400-talet var glansen försvunnen och än längre gick fallet under de följande århundradena. En viss betydelse både som handelsplats och öns hufvudort har Visby dock städse haft, om den än ej kan hålla jemna steg med många andra städer. Folkmängden, som vid århundradets början ej uppgick till fyratusen, utgör nu 7,062 personer (vid utgången af 1881 blott 6,797), fastighetsvärdet belöper sig till 5,138,300 kr., deraf 520,800 kr. för jordbruksfastighet. Området är 4,115 tnld, De offentliga inrättningarna äro, jemte de redan nämda läns- och stiftsstyrelserna samt jernvägsstationen, postkontor, telegrafstation, kontor af riksbanken och hufvudkontor för Gotlands enskilda bank, sparbank, hotel och gästgifvaregård, högre allmänt läroverk, navigationsskola och andra läroanstalter. Från tryckerier i staden utgifvas ett par nyhetstidningar. Skjuts lemnas till Grausne 2,4 mil, Myrvälder 2, Gute 2, Qvie 1, St. Röstäde 1,5, Isums 1,9, Busarfve 1,8, Gardrungs 1,1 och Krokstäde 1,8 mil. Marknad hålles invid staden i September. Stadens handelsflotta räknar 31 fartyg om tills. 5,561 tons drägtighet. Utförseln gäller öns alster af många slag: spanmål, trävaror, kalk, fårkött, fisk och boskap. Bland industriella anläggningar märkas stenhuggeri, tändsticksfabrik, skeppsvarf, mekanisk verkstad, ångqvarn, bränneri, bryggerier och kakelugnsfabriker. Som badort har Visby liflig rörelse sommartiden och besökes af 6-800 badgäster. Staden är mycket oregelbundet samt trångt bebygd på sluttningen mot hafvet och på höjden ofvanför och omgifves af en hög med torn försedd ringmur. Vid denna qvarstår ett stycke af det forna slottet Visborg och inne i staden finnas ännu mer eller mindre bevarade ruiner af 11 kyrkor, medan flere alldeles försvunnit. Flere märkliga enskilda hus finnas dock qvar från storhetstiden. Äfven stadens numera enda kyrka, Maria- eller domkyrkan uppfördes i trettonde århundradet. Stadsförslgn utgör med landsförslgn ett prebendepastorat till Visby stifts biskop.