Släktforskning: 148601 , Strömstad, SD-kod: 148601

Släktdatas logo
Församlingar: A|B|C|D|E|F|G|H|I|J|K|L|M|N|O|P|Q|R|S|T|U|V|W|Y|Z|Å|Ä|Ö| (4 register)|Alla|1 vecka|1 mån|3 mån
 RegisterLandskapLänPeriod ÄndratAntal *)
Strömstad-V2BohuslänO1713-1859 N2008-01-161215
Strömstad-D1BohuslänO1713-1920 U2009-08-237559
Strömstad-F1BohuslänO1713-1920 U2009-08-238769
Strömstad-V3BohuslänO1860-1920 U2008-06-17897

*) Det antal poster som anges här kan ibland avvika från verkligt antal poster

Övrig information för Strömstad i Bohuslän

Kartor

Släktdata Geonames Eniro

Närliggande församlingar (där Släktdata har register)

Hvaler Tjärnö Hogdal Skee Lommeland Lur Näsinge

Övrigt om församlingen

Skatteverket "Sveriges församlingar genom tiderna":
Pastoratskod: 080904
Indelning: omkring 1670 utbruten ur Skee.
Pastorat: -1810 eget,
1811-1922 Skee,
1922-05-01- eget.
Husförhörslängd: (1770), 1811- Födelsebok: 1713-
Övrigt: födelser vid Strömstads lasarett -1944 införda i församlingens födelsebok,
1945-1946 införda i särskild födelsebok för lasarettet, hos pastorsämbetet.

Rosenberg 1882:
Strömstad i Göteborgs och Bohus län. Stad, belägen på ömse sidor af den nära 3/4 mil långa sjön Strömsvattnets (nedre delen af Strömsån) mynning i Kattegatt, 2 mil s. om norska gränsen vid Svinesund, omgifven af Skee och Tjernö snr i Vette hd. Strömmen, såsom folket i orten ännu kallar staden, var ursprungligen ett fiskeläge, hvilket efter Bohusläns förening med Sverige började vinna betydelse, så att köpingsrättigheter vunnos år 1666. Några år senare kallas den förträffliga hamnplatsen stad och Strömstad, efter att sannolikt 1672 ha erhållit stadsrättigheter, hvilka bekräftades 1676. Samma år nedbrändes emellertid under kriget den unga staden, som dock återuppbyggdes och af Karl XII åsyftades blifva en af rikets militära hufvudpunkter, hvilket 1717 beredde den då befästa platsen ett hårdt, men dock tillbakaslaget anfall af Tordenskiold. Ogynsam täflan med den norska grannstaden Frederikshald och inskränkningar i handelsfriheten bidrogo väsentligt till att Strömstad efter detta krig blef och förblef föga mer än ett fiskeläge. Först under de senaste årtiondena har en anmärkningsvärd förbättring egt rum, hvarvid stadens egenskap af mycket besökt badort, (Sveriges äldsta hafsbad.) väsentligt medverkat. Efter en större eldsvåda 1876 och en mindre 1880 har stadsplanen blifvit reglerad och många nya hus uppstått, jemte det de kala klipporna erhållit planteringar. Bland stadens inrättningar äro att nämna postexpedition, telegrafstation, bankkontor, sparbank, tullkammare, stor badinrättning med societetshus, stadskällare och gästgifvaregård, navigationsskola, lägre allmänt läroverk och andra skolor. Från tryckeri i staden utgifves en halfveckotidning. De industriella anläggningarna äro de vanliga, såsom bryggeri och garfverier samt ett mindre skeppsvarf och en tobaksfabrik. Handeln är ej betydlig, fisket är emellertid alt jemt af vigt. Stadens flotta räknar 32 fartyg med 3,427 tons drägtighet. Regelbunden ångbåtsförbindelse eger rum på linien Kristiania-Göteborg såväl som med Frederikshald, hvilken stad sammanhänger med svenska jernvägsnätet. Skjuts lemnas till Hogdal 1,3 mil, Eigst 0,8, Kållekind 0,7 och Östby 1,8 mil. Stadens område utgör 838 tnld. Folkmängden är i jemnt stigande och uppgår till 2,219 personer. Uppskattningsvärdet utgör 1,458,600 kr., hvaraf blott 30,000 kr. för jord. I kyrkligt hänseende är staden annex till Skee. En metodistförslg har bildats i staden, som dessutom har ett missionshus.

Externa länkar

Sök Strömstad hos Arkiv Digital för att köpa avfotograferade originalhandlingar så att du själv kan verifiera att registret innehåller korrekt information.

Föreningen Strömstads Släktforskare