Sökformulär, nytt test maj 2021

Nu har vi jobbat vidare med sökformuläret och kommit en bit på vägen. Fortfarande en del som inte fungerar, men grundsökfunktionerna bör fungera.

Här är några exempelsökningar:

Den största skillnanden mot vårt nuvarande sökformulär för släktforskaren är att det numera är mycket enklare att använda och se sökresultaten på mobiler och läsplattor. En annan skillnad är att vi har slagit ihop namnfälten till ett kombinerat sökfält. På det sättet kan man enklare skriva in för- efternamn och eventuellt årtal utan att behöva byta inmatningsfält. I någon mening är detta mera likt en Google-sökning där man sedan länge bara har haft ett sökfält.

Vi har också ett nytt förslag på logga. Kommentera gärna vad ni tycker om detta, färgval mm.

Allt är inte riktigt färdigt och några saker fungerar inte alls, bl.a menysystemet och detaljvisning av sökresultat.

Lycka till med er släktforskning!

OBS, ny version, se detta blogginlägg.

GöteborgsRegionens Släktforskare befolkar staden Göteborg

GöteborgsRegionens Släktforskare har under några år haft ”läsecirklar” och tränat texttolkning med hjälp dels av häftet Tolka Rätt! och dels av egna problem och exempel. Coronan har tvingat oss att övergå till digitala möten. Det blev först ett tragglande med att lära Zoom men sedan fungerade det bra att dela texter och hjälpas åt att tolka. Och det är ju det som behövs – man måsta läsa och läsa och läsa…..

Nu gör vi en lite ny variant under en period, lite med tanke på att Göteborg fyller 400 år i år. Inte om två år när man skall fira, då fyller Göteborg 402 år.

Vi registrerar kyrkböcker, då främst födelseböcker, och använder Släktdatas mall. Tanken är att registren sedan skall läggas där när de är färdiga. Eftersom vi är Göteborgs Släktforskarförening fokuserar vi på register i nuvarande Göteborg – vilket innebär register i tidigare kranskommuner också.

Det är små grupper som arbetar med samma böcker men registrerar olika sidor. Vi planerar minst en gemensam träff i veckan för handledning och diskussion så vi just ”tolkar rätt”. Därutöver kan grupperna själva hjälpas åt.

Något för fler att ta efter?

Skicka ett mejl till [email protected] så talar vi om hur vi har startat upp – dröjer ni lite med mejlen hinner vi gå på lite nitar också som vi kan varna er för😉.

Lev väl i coronatider – snart……

Lisbet Rodin

GöteborgsRegionens Släktforskare

 

Amerikaarvet


En dag 1985
fick min far ett brev märkt Kungl. Utrikesdepartementet. Brevet visade sig innehålla en 32-sidig något svårläst släktutredning som rörde kvarlåtenskapen efter en för min far okänd släkting i USA. Hans namn var Carl Larson och han hade avlidit 1979 i en ålder av 75 år i Tacoma, Pierce i staten Washington. Han var vid sin bortgång ogift och saknade barn. Carl var född i USA i mars 1904 av svenska föräldrar som utvandrat från Boråstrakten. Fadern från Borgstena församling 1886 och modern från Bredareds församling 1892.

UD.s utredning, syftade till att ta reda på hur kvarlåtenskapen efter Carl Larsson skulle fördelas och vilka som skulle kunna vara Carls arvtagare i Sverige. UD hade lyckats hitta trettiotre arvsberättigade personer i Sverige, varav min farmor var en. Detta gjorde att min far och hans syskon blev arvtagare, eftersom hans mor, min farmor alltså, var död sedan länge. Carls föräldrar var döda och det framgick inte hur många arvsberättigade släktingar det fanns i USA.

För att få hjälp med att reda ut hela den här historien hade Sveriges Generalkonsulat i New York tagit hjälp av flera advokatfirmor i USA. Deras uppgifter var att, dels hjälpa till med att avveckla dödsboet, dels att ta reda på vilka som skulle kunna vara berättigade att få del av kvarlåtenskapen. Detta visade sig emellertid vara en ganska komplicerad historia med mycket matematik. Detta bland annat beroende på, att enligt arvsordningen i USA, så räknas tydligen även kusiner, kusinbarn och kusinbarnbarn som arvsberättigade.

Några av arvtagarna i USA hade tydligen inte lyckats komma överens om hur arvet skulle fördelas utan det blev överklaganden och hela rättsprocessen tog ca sex år. Då hade den vandrat genom flera rättsinstanser och den avgjordes slutligen 1980 av Suprime Court i staten Washington. Det vill säga delstatens högsta domstol. Orsaken till att det tog så lång tid berodde även på att Generalkonsulatet hade överklagat de höga advokatkostnaderna.

Svenskättlingen Carl Larsson hade lyckats väl i USA och han efterlämnade en förmögenhet på 490 000 dollar. När dödsboets alla kostnader för boutredning, skatter, advokat- och begravningskostnader mm var klara, återstod 235 000 dollar att fördela bland arvtagarna. 23.000 dollar tillföll de 33 svenska förmånstagarna. Allt enligt en mycket komplicerad matematik (Generalkonsulatets egna kostnader för förrättningen uppgick till ca 5.000 kr.)

Min far och hans fem syskons del av arvet blev till slut att de fick 1.434 kr var.

Carl Larssons föräldrar:

Fadern Carl Levin Larsson föddes i Elgarås i Borgstena församling (P) den 19/9 1866 (AD AI:7 (1874-1892) b 338, s 325) Han utvandrade till Amerika, New York, 20 år gammal den 2/4 1886. (Carl Levin hade även tre syskon som utvandrade till Amerika under 1880-talet.)

Modern Clara Rebecka Larsdotter föddes i Segerstorp i Bredareds församling (P) den 12/1 1869 (AD AI:14 (1878-1894) b 203, s 193. Hon utvandrade till Amerika, Seattle 23 år gammal den 10/11 1892.

Paret träffades sedan tydligen någonstans i Amerika och gifte sig där 1896 vilket resulterade i att sonen Carl föddes 1907. Han som sedan blev huvudpersonen i den här berättelsen. Det kan naturligtvis även ha varit så att paret lärt känna varandra från sina hemtrakter eftersom det inte var så långt mellan deras födelseplatser.

2021-03-03

Lennart Larsson

(Släktdata)

PS.

Hjälp med att spåra Carl Larsson i USA fick jag genom den alltid glada och vänliga Amerikakännaren Charlotte Börjesson från DIS.