Göteborgs Stadsmuseum	Kronhuset

Svenska Ostindiska kompaniet hade bildats 1731 och genom sjöresor till Kanton i
Kina hemfördes eftertraktade varor som siden, te och porslin till lagerhuset vid
Stora Hamnen i Göteborg, där de försåldes på auktioner. Ostindiska kompaniets
stora byggnad uppfördes 1750-62 efter ritningar av B.W. Carlberg och Carl Hårleman.
Efter kompaniet blev upplöst 1813 inhystes olika museisamlingar m.fl. verksamheter
i huset. Det ombyggdes till Göteborgs Museum som invigdes 1861. Åren 1889-96 gjordes om- och tillbyggnader av bl.a. den s.k. Wilsonska flygeln och monumentala trappan.

År 1993-96 grävde man ur och överdäckade gården, så att en entréhall bildades i ett suterrängplan. Hela kvarteret ingår numera i Göteborgs Stadsmuseum.

Kronhuskvarteret utgjorde i äldre tider artilleriets tyggård, anlagd omkr. 1640. Här fanns corps de garde, verkstäder, smedjor och militära förråd. Den stora magasinsbyggnaden - Kronhuset - uppfördes 1642-54. Den saknade murade innerväggar och dess murar förstärktes av strävpelare. Huvudvåningarnas bjälklag stöddes ej såsom brukligt är av pelare; de hängde i vertikala remstycken, förankrade i takstolarna.

Kronhuset är den äldsta bevarade byggnaden i Göteborg. När rikets ständer 1660 höll riksdag i Göteborg, inreddes i Kronhusets bottenvåning en rikssal, försedd med bänkar
och klädd med svart kläde. Här öppnades herredagen i närvaro av den 4-årige arvprinsen, sedermera Carl XI, vilken hela tiden satt nära tronen “helt ärbar”, och här hyllades han
som konung efter Carl X Gustafs plötsliga frånfälle.

Tidigt inreddes i bottenvåningens östra del en kyrksal för garnisonsförsamlingen, ett kyrkorum, som var i bruk ända till 1898.

Sedan tyghuskvarteret 1929 inköpts av staden, har Kronhusets bottenvåning, Rikssalen, omdanats till en fest- och sammanträdeslokal, för utställningar och musikunderhållning.