|
|
Göteborgs
Stadsmuseum |
Kronhuset |
Svenska Ostindiska
kompaniet hade bildats 1731 och genom sjöresor till Kanton i
Kina
hemfördes eftertraktade varor som siden, te och porslin till lagerhuset
vid
Stora Hamnen i Göteborg, där de försåldes på auktioner. Ostindiska
kompaniets
stora byggnad uppfördes 1750-62 efter ritningar av B.W.
Carlberg och Carl Hårleman.
Efter kompaniet blev upplöst 1813 inhystes
olika museisamlingar m.fl. verksamheter
i huset. Det ombyggdes till
Göteborgs Museum som invigdes 1861. Åren 1889-96 gjordes om- och
tillbyggnader av bl.a. den s.k. Wilsonska flygeln och monumentala
trappan.
År 1993-96 grävde man ur och överdäckade gården, så att
en entréhall bildades i ett suterrängplan. Hela kvarteret ingår numera i
Göteborgs Stadsmuseum.
Kronhuskvarteret utgjorde i äldre tider artilleriets tyggård, anlagd
omkr. 1640. Här fanns corps de garde, verkstäder, smedjor och militära
förråd. Den stora magasinsbyggnaden - Kronhuset - uppfördes 1642-54.
Den saknade murade innerväggar och dess murar förstärktes av
strävpelare. Huvudvåningarnas bjälklag stöddes ej såsom brukligt är av
pelare; de hängde i vertikala remstycken, förankrade i takstolarna.
Kronhuset är den äldsta bevarade byggnaden i Göteborg. När rikets ständer 1660 höll riksdag i Göteborg,
inreddes i Kronhusets bottenvåning en rikssal, försedd med bänkar
och
klädd med svart kläde. Här öppnades herredagen i närvaro av den 4-årige
arvprinsen, sedermera Carl XI, vilken hela tiden satt nära tronen “helt
ärbar”, och här hyllades han
som konung efter Carl X Gustafs plötsliga
frånfälle.
Tidigt inreddes i bottenvåningens östra del en kyrksal
för garnisonsförsamlingen, ett kyrkorum, som var i bruk ända till 1898.
Sedan tyghuskvarteret 1929 inköpts av staden, har
Kronhusets bottenvåning, Rikssalen, omdanats till en fest- och
sammanträdeslokal, för utställningar och musikunderhållning.